Hur länge man får leva när man har blivit diagnostiserad med metastaser i hjärnan är svårt att säga. Är prognosen dålig kan det handla om några enstaka månader medan andra får leva i flera år till. Prognosen kan förbättras när huvudsjukdomen behandlas med lyckade resultat.
Patientens ålder spelar stor roll
Prognosen för en cancerpatient med hjärnmetastaser kan bero på hans eller hennes ålder.
Enligt ett klassifikationssystem som utvecklades under 1990-talet, ”Recursive Partitioning Analysis” (RPA), som sedan utvecklats vidare till ”Graded Prognostic Assessment” (GPA), består av tre grupper.
- Patienter under 50 år har bäst prognos. Deras allmäntillstånd är nästintill opåverkat och har ingen extrakraniell cancerväxt som går att mäta.
- Mellangrupp
- Patienter över 60 år bär på sämst prognos. De har ett påverkat allmäntillstånd, är begränsade i deras dagliga aktiviteter och har en extrakraniell cancerväxt som går att mäta.
Vad är hjärnmetastaser egentligen?
Metastaser i hjärnan är den vanligaste formen av hjärntumörer och uppstår i samband med spridning av en cancersjukdom som är placerad någon annanstans i kroppen. I de allra flesta fall är det metastaserna som avgör hur allvarlig en cancerdiagnos är. Vid dagens diagnostillfällen bär en tredjedel av cancerpatienterna på metastaser.
Övergripande fakta om metastaser
- Metastaser kan framkomma genom majoriteten av alla cancerformer.
- Metastaser kallas också dottertumörer och får en behandling som liknar den som används på modertumörer.
- Metastaser placeras på andra ställen i kroppen och inte där den huvudsakliga cancersjukdomen sitter.
I kroppen finns det organ som är mer utsatta än andra när det kommer till att drabbas av metastaser. Områdena som är mest utsatta när det kommer till tumörer är hjärna, lungor, lymfkörtlar, lever och skelett.
Metastaser, eller dottertumörer, är den del av cancern som oftast gör sjukdomen livshotande.
Behandling av metastaser i hjärnan
Behandling av hjärnmetastaser på patienter med symptom kan med framgångriska resultat behandlas med kortikosteroider. De minskar hjärnsvullnaden och den kliniska effekten blir märkbar inom behandlingens första dygn.
De patienter som upplever problematik i samband med epileptiska anfall ska behandlas med antiepileptisk medicin.
Har patienten inga symptom behövs varken kortikosteroider eller antiepileptika.